Dupuytrens Kontraktur

Dupuytrens kontraktur utvecklas under flera år. Tillståndet påverkar ett lager av vävnad som ligger under huden på din handflata och leder så småningom till en förtjockning av vävnaden, vilket kan dra en eller flera fingrar in i en böjd position. De drabbade fingrarna kan inte rätas ut helt, vilket kan försvåra vardagsaktiviteter såsom att placera händerna i fickorna, sätta på handskar eller skaka hand. Dupuytrens kontraktur påverkar främst de två fingrarna längst bort från tummen och förekommer oftast hos äldre män med nordeuropeisk härkomst. Ett antal behandlingar finns tillgängliga för att bromsa utvecklingen av Dupuytrens kontraktur och lindra symtomen.

Symptom

Dupuytrens kontraktur utvecklas vanligtvis långsamt, över flera år. Det börjar som en förtjockning av huden på handflatan. En fast knöl av vävnad kan bildas på handflatan. Denna knöl kan vara känslig för beröring men är vanligtvis inte smärtsam. Så småningom bildas en tjock vävnad som kan dra en eller flera fingrar in i en böjd position. De drabbade fingrarna kan inte rätas ut helt, vilket kan försvåra vardagsaktiviteter såsom att placera händerna i fickorna, sätta på handskar eller skaka hand.

Orsaker

Läkarna vet inte vad som orsakar Dupuytrens kontraktur. Det finns inga bevis för att handskador eller yrken som innebär vibrationer i händerna orsakar tillståndet.

Riskfaktorer

Ett antal faktorer som tros öka din risk för sjukdomen inkluderar:

• Ålder: Dupuytrens kontraktur uppstår vanligast efter 50 års åldern. 
• Kön: Män är mer benägna att utveckla Dupuytrens och få mer allvarliga kontrakturer än kvinnor. 
• Hereditet: Dupuytrens kontrakt finns ofta i familjen.  
• Tobak och alkoholanvändning: Rökning är förknippad med en ökad risk för 

Dupuytrens kontraktur, kanske på grund av mikroskopiska förändringarna inom blodkärlen som orsakas av rökning. Alkoholintag är också förknippad med Dupuytrens.  

•  Personer med diabetes har rapporterats att ha en ökad risk för Dupuytrens kontraktur. 

Komplikationer

Dupuytrens kontraktur kan göra det svårt att utföra vissa funktioner med din hand. Eftersom tummen och pekfingret inte brukar påverkas har många människor inte mycket besvär eller handikapp med finmotoriska aktiviteter såsom skrift. Men om Dupuytrens kontrakturer fortskrider kan det begränsa din förmåga att helt öppna din hand eller greppa stora föremål.

Diagnos

I de flesta fall kan din läkare diagnostisera Dupuytrens kontraktur genom att undersöka dina händer. Andra tester är sällan nödvändiga. Din läkare kommer att jämföra dina händer och kolla efter veck i huden på dina handflator. Han eller hon kommer också att trycka på delar av dina händer och fingrar för att kontrollera om det finns knölar eller band av vävnad.

Behandling

Din läkare kommer att rekommendera kontakt med Cityortopeden. Om sjukdomen fortskrider långsamt, orsakar den inte någon smärta och påverkar inte mycket din förmåga att använda dina händer. Behandlingen innebär att ta bort eller bryta isär vävnad som drar dina fingrar mot handflatan. Detta kan göras på flera sätt. Valet av behandling beror på svårighetsgraden av dina symtom och andra hälsoproblem du kan ha.

Needling:

Denna teknik använder en nål, införd genom din hud, för att punktera och bryta vävnad. Kontrakturer återkommer ofta, men behandlingen kan då upprepas. De främsta fördelarna med nålningstekniken är att det inte finns något snitt och att det kan göras på flera fingrar samtidigt. Den största nackdelen är att den inte kan användas på vissa ställen i fingret eftersom det kan skada en nerv eller sena.

Enzym injektioner:

Injektion av en typ av enzym i den spända senskidan i din handflata kan mjuka upp och försvaga den – för att låta din läkare senare manipulera din hand i ett försök att bryta skidan och räta dina fingrar.

Kirurgi:

Ett annat alternativ för personer med avancerad sjukdom och begränsad funktion är att kirurgiskt avlägsna den vävnaden i din handflata är påverkad av sjukdomen. Den huvudsakliga fördelen med kirurgi är att det resulterar i en mer komplett och mer varaktig frisättning än som tillhandahålls av nålen eller enzymmetoder.

De viktigaste nackdelarna är att fysioterapi vanligtvis behövs efter operation och återhämtningen kan ta längre tid. I vissa svåra fall, särskilt om operationen har misslyckats med att åtgärda problemet, tas all vävnad som sannolikt påverkas av Dupuytrens kontraktur bort, inklusive den huden. I dessa fall behövs en hudgraft för att täcka öppna sår. Denna operation är den mest invasiva alternativ och har längsta återhämtningstiden.

Folk brukar kräva månader av intensiv fysioterapi efteråt.

Vill du veta mer?

Fick du svar på dina frågor? Hör gärna av dig till oss om du har fler funderingar eller vill boka ett möte.